Vårdcentraler/sjukhus

En hälsosammare vikt - ett viktigt beslut med friska konsekvenser! Förekomsten av fetma och dess följdsjukdomar ökar mycket snabbt. 2005 var 700 000 svenskar mellan 16 och 85 år feta, det vill säga deras BMI (Body Mass Index) översteg 30.

Enligt SCB har en fördubbling av antalet feta svenskar skett på 20 år. Problemet ökar mest bland unga flickor medan deras mammor och mormödrar tvärtom verkar ha gått ner i vikt.

Fetma, särskilt om den är lokaliserad till buken, medför en ökad risk för en lång rad allvarliga sjukdomar, exempelvis diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och ledsjukdomar. Sambandet mellan fetma och vissa cancersjukdomar är mycket starkt. Fetma - i synnerhet svår fetma - medför också en starkt negativ påverkan på livskvalitén.

Att gå ner i vikt innebär ett hårt arbete, och många upplever att det svåraste är att behålla den nya vikten.

Vid all form av beteendeförändring fungerar det sällan med enbart information och kunskap för att få personen att ändra sitt sätt att leva. Det är lätt att falla tillbaka till gamla vanor igen speciellt i perioder med stress och höga krav på att hinna med det man vill eller tycker man ska hinna med.

Fetmans etiologi
Att fetma uppstår när energiintaget överstiger energiutgifterna känner vi förstås till. Vi vet dock inte allt om varför en del människor blir feta och framför allt varför många som lever i vårt överflödssamhälle inte drabbas av övervikt och fetma. Notera att medelkonsumtionen av fett och socker de senaste 40 åren i Sverige inte har ökat.

Ca 40 - 50 % av all fetma kan förklaras av genetiska faktorer som trots sin orsaksbild mycket väl kan behandlas med gott resultat då det visar sig att livsstilsfaktorer i samband med ärftlighet är det som avgör om fetma utvecklas eller ej. Skador i aptitreglering och endokrinologiska rubbningar är mycket sällsynta och utgör endast 3 % av ett specialistklientel. ¾ av Sveriges befolkning uppskattas röra på sig för lite och av dessa är 1/3 helt inaktiva.

Fetma orsakad av läkemedel är betydligt vanligare.
Kortison ger ofta en svårstillad hunger med överätande och ett selektivt urval av kolhydrater.

Exempel på läkemedel som i vissa fall kan leda till viktökning:

Neurpleptika

Antidepressiva (TCA, MAO-hämmare,litium)

Antiepileptika (valporat, karbamazepin)

Antihistaminika.

Betablockerare

Glukokortikoider

Insulin

Migränmedel

Sulfonureider, tiazolidinider

Östrogen, antiöstrogen (tamoxifen)

Patienter med ovanstående läkemedelsbehandling behöver ofta extra hjälp och stöd för att förhindra negativa hälsoeffekter just av medicineringen.

Viktigt är att ge dessa personer ett program som kan öka deras hälsa och välbefinnande och samtidigt minska kostnaderna i sjukvården.

Nämnas bör här särskilt behandling av hypertoni och depression samt förebyggande i kampen mot diabetes typ 2 där ett flertal studier visat en mycket god effekt av bra hälsoprogram.

Medicinsk behandling av fetma
All behandling av fetma bör kombineras med diet, motion och livsstilsförändringar. Medicinsk behandling kan ses som ett hjälpmedel för patienten att hålla sig till en livsstil som innebär minskat energiintag som därigenom underlättar viktnedgång.

Läkemedel:

Orlistat (Xenical)
Fetmalabsorbtion induceras av Orlistat som vid passagen genom mag-tarmkanalen drar med sig ca 30 % av det dietära fettet, vilket ger steatorré. Orlistat har en Antabusliknande effekt vilket gör det enklare att hålla sig till en fettsnål diet vilket ger viktnedgång medan den som tappar kontrollen får energiförluster via faeces och samtidigt obehag av diarréer.

Sibutramin (Reductil)
En centralnervöst verkande hämmare av serotonin-noradrenalinåterupptag (tertiär amin) har i flera randomiserade studier visat sig ge bestående viktnedgång upp till 2 år. Behandlingstiden med Sibutramin är upp till 1 år och bör hela tiden följas upp med livsstilsförändringar för bestående effekt. Vanliga biverkningar är muntorrhet, insomnia och obstipation. Läkemedelsboken 2003/2004 Apoteksbolaget.

Kommentar: Läkemedel kan fungera som ett hjälpmedel för patienten att hålla sig till en livsstil. Läkemedel botar inte fetman och när behandlingen sätts ut går vikten upp. Det är därför av största vikt att kombinera läkemedelsbehandling med kost, motion och livsstilsförändringar.

Kirurgisk behandling av Fetma
Med operation kan man i princip åstadkomma malabsorbtion eller restriktivitet. Malabsorbtionen innebär att delar av födointaget osmält försvinner ut med avföringen.

Det vanligaste ingreppet här har varit jejuno-ileal-bypass. Ett ingrepp gav kraftig viktnedgång men även omfattande metabola och immunologiska komplikationer på grund av detta har denna operation praktiskt taget övergivits.

De restriktiva ingreppen på magsäcken innebär att födan endast kan intas mycket långsamt. Kräkningar är en vanlig komplikation vid för snabbt intag och patienten får genom detta lära sig inta små mängder i långsam takt.

Många patienter kan återigen gå upp i vikt då de lär sig hantera flytande kalorier i form av alkohol, glass, läskedrycker osv.

Kommentar: Även vid kirurgisk behandling är beteendeförändring i form av Mental Träning och Kostträning oerhört viktiga delar både före och efter operationen. Ur näringssynpunkt är det också viktigt att tillföra flytande kost i början efter operationen med rätt balans av vitaminer och mineraler. Blir det för mycket sött och fett i kosten är patienten snart tillbaka till sin gamla kost men då i flytande form med viktuppgång som följd. Dessa patienter behöver ett stort stöd och beteendeförändring på lång sikt.

 

Läs mer genom att ladda hem informationen nedan (pdf):

 

/userfiles/files/En%20h%C3%A4lsosammare%20vikt%20_V%C3%A5rdcentraler%20och%20l%C3%A4kare_.pdf

 

Du kan även se denna broschyr eller ta med till din doktor (pdf):

 

/userfiles/files/Broschyr%20fr%C3%A5n%20ExpertCentret%20till%20Sjukhus.pdf

Produkter

Handla

Information